torsdag 10 juli 2008

Tänk om man vant sig vid ensamheten

Satt och tittade på Joey boxen igår kväll och då var det ett avsnitt där Joeys grannes man (hon tjejen, minns inte vad hon heter, men hon är gift iaf) kommer hem igen efter att hon bott själv i några månader. Hon säger att det är jobbigt att ha honom hemma igen för hon har liksom vant sig vid att vara ensam i lägenheten.

Tänk om det har blivit så för mig. jag menar jag skulle gärna vilja ha någon att dela roliga och glada stunder med och ha någon som alltid finns där och stöttar än i sämre stunder. Men ändå så när jag rtänker på det så tänker jag att jag har vant in mig så mycket i mina mönster att jag tror jag hade haft svårt, mycket svårt, att ändra mig. Bara en sån sak som när man går och lägger sig och vill ha tyst om sig. Vilket TV program man ska titta på. Alltså bara såna hör småsaker. Skulle nog ha lättare att ändra på de stora. Men de där små sakerna. Men man kanske anpassar sig ganska lätt till slut. Men det är bara såna saker jag funderar över ibland, om jag nu skulle finna en man.

Inga kommentarer: